Stödassistent och Stödpedagog

 Nya titlar skapar förvirring och splittring hos personal

Alla yrkestitlar baserad på någon yrkesexmination har traditionellt skapats av utbildningssystemet. Läkare, ingenjör, jurist, sjuksköterska, undersköterska, socionom, etc. är en del av yrkestitlar som är direkt kopplade till akademisk yrkesexamen.   Men det finns många yrkestitlar som inte fått sitt titel genom utbildningssystemet. Dessa yrkestitlar har ofta en praktisk karaktär.  Inom funktionshinderverksamheter finns en del sådana benämningar som har en paradoxal funktion.

Behandlingsassistent är exempelvis ett sådant.  En behandlingsassistent arbetar ofta med personer med psykiska funktionsvarianter. Men utbildningskravet varierar från verksamhet till verksamhet och från kommun till kommun. Det märkliga är arbetsuppgifterna.  En Behandlingsassistent gör allt förutom behandling. Behandlingen av människor med psykiska funktionsvarianter är upp till psykiatrin och den medicinska avdelningen. En behandlingsassistent har i första hand en roll som boendestödjare och sedan stöd för individens sociala närvaro.

Det är samma sak när det gäller Habiliteringsassistent som har en utmanande yrkesroll med mångfaldiga arbetsuppgifter.  Skillnaden mellan Behandlingsassistent och habiliteringsassistent är att habiliteringsassistent har huvudansvaret för habiliteringsarbete för personer med intellektuella funktionsvarianter.

Habiliteringspersonal/assistent som arbetar med personer med autism har totalt ansvar för ett habiliterande arbete. Arbetet görs inom bestämda ramar när det gäller arbetsmetoder och anpassningar i miljö, tid och kommunikationssätt.  I motsats till psykiska funktionsvarianter finns ingen medicin och botemedel för autism. Den enda medicinen är kunskap om den neuropsykiatriska problematiken och förståelse av individens kommunikationssätt/beteende.  Detta i sin tur kräver ett fungerande pedagogiskt verktyg.

När det gäller olika arbetsmetoder vid arbete med autism, finns en djungel av metoder som har anspråk på funktionalitet i arbete med autism.  Men det finns inte en sådan helhetstäckande metod som kan fungera i arbete med personer med autism.  Utan det är upp till den erfarne och utbildade vägledaren att samla delar av olika metoder och anpassa arbetssättet utifrån individens färdigheter/svårigheter.

Göteborgs regionskommuner skapar titlar

I vissa område, exempelvis habiliteringsgsarbetet  skapar dagens titlar och yrkesroller  förvirring på olika nivå.  Men ofta är det utbildningssystemet som tar denna utmaning för att anpassa sina utbildningar till yrkestitlar.  Men denna gång har arbetsgivarna på Göteborgs regionenskommuner (GR) tagit utmaningen för att komma med alternativa lösningar i vissa yrkesområden. Titlarna Stödassistent och stödpedagog och utbildningskrav för dessa är en produkt av detta. Det är säkert ett steg som utmananr alla de inblandade.

Nya titlar och utbildningskrav

GR dokument väljer två nya benämningar som kommer att bli gällande för vissa yrkesroller inom funktionshinderverksamheter. Kriterier och utbildningskrav på dessa nya titlar har också redan bestämts. Det blir troligen upp till varje kommun att avgöra på vilket sätt och i vilka yrkesområde detta beslut skall verkställas.  De nya titlarna heter Stödassistent och stödpedagog. Och utbildningskrav på dessa är olika.

För titeln stödassistent krävs, enligt GR :s dokument, ett avslutat gymnasieprogram med yrkesexamen inom ”Barn och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete och pedagogiskt arbete” och ”Vård- och omsorgprogrammet med specialisering inom programfördjupningen ” funktionsnedsättningen”.

För titeln ”Stödpedagog” ställer GR: s dokument utbildningar på högskolenivå eller Yrkeshögskolenivå, dvs. den tidigare kvalificerade yrkesutbildningen (KY-utbildning).  Dokumentet beskriver utbildningskrav på titeln stödpedagog så här:

Utbildningen skall ha tydligt inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning. Som exempel nämns:

”• Pedagogisk vägledare vid funktionshinder (Yh Gbg 300 yh-poäng)

• Omsorgsassistent, specialkompetens inom funktionsnedsättningar (Yh Växjö 200 yh-poäng)

• Aktiveringspedagog inom LSS – grav kognitiv funktionsnedsättning (Yh i Mölndal 400 yh-poäng)

• LSS-handledare med spetskompetens i pedagogiskt förhållningssätt (Yh i Lund 200 yh-poäng)

• Boendepedagog (Yh i Göteborg, Bräcke 200 Yh-poäng)

Högskolestudier motsvarande 60 högskolepoäng kan vara delar av en yrkesutbildning (t.ex. socionomprogrammet) eller enstaka kurser, men alla 60 poängen måste ha en direkt koppling till verksamhetsområdet. Som exempel på kurser kan nämnas:

Handikappvetenskap (30 p)

Handikappvetenskap med inriktning mot autismspektrum I och II (30 + 30 p)”    Från GR:s dokument om titlar och kompetens hos baspersonal GR

Hur titelbytet ska ske och vilka är det som genomför beslutet

Enligt GR:s dokument kommer den närmaste chefen att gå igenom de examensbevis som anställda kan visa och bedöma om utbildningen. Oklarheter kall, skriver man, lyftas till nästa nivå och vid behov till respektive personalavdelning.  I dokumentet står att  ” arbetsgivaren ansvarar för att personalen får den kompletterande utbildning som krävs för arbetet med stöd till personer med Funktionsnedsättning”. (GR:s dokument om titlar s.5).

I dokumentet står tydligt att arbetsgivaren i samarbete med facklinga representanter verkställer detta bslut och en anpassning av lönenivån sker senare och

 Partille kommuns som exempel

”Innan byte av titlar sker skall sedvanlig samverkan ske med fackliga företrädare. Närmaste chef ska tillsammans med personalavdelningen i kommunen BAS-löneplacera de två nya titlarna. En preliminär BAS-värdering har gjorts i Partille kommun där stödassistent ligger i box D och stödpedagog i box E. Varje kommun avgör i den lokala samverkan om ny lön skall följa med titelbytet eller om eventuella justeringar sker i kommande löneöversyn.”    ( GR dokument)

Att ställa utbildningskrav på olika yrkesroller förutsätter mins två kvaliteter: Den första är den akademiska kvaliteten och den andra är dokumenterat studie om olika yrkesroller och kvalifikationer hos varje yrkesgrupp. Att definiera utbildningar i samband med yrkesroller kräver en hög tvärvetenskaplig kompetens och kännedom om olika ämnesdiscipliner, upplägget av olika utbildningsprogram, kurser osv. Vilket verkar finnas hos vissa institutioner inom universitetsvärlden.   Likaledes är förståelsen av arbetsuppgifter i samband med en yrkesroll kopplade till verksamheter och yrkesutövarna.

Hur Göteborgs regionskommuner har kommit fram att titlarna stödassistent och stödpedagog passar bra för vissa yrkesroller är oklart.  Och vad händer med exempelvis 20 år erfarenhet kring arbete med autism förblir i GR:s dokument osagt.  Det märkliga är att i vissa av de ovan nämnda utbildningarna finns inte ens en ytlig kurs och utbildningsmoment om autism.  Utbildningen ”Pedagogisk vägledare vid funktionshinder” är en av de utbildningarna som nämns i GR-dokumentet som en sådan utbildning som ger behörighet  för yrkestiteln Stödpedagog.  Men i denna utbildning ingår inte någon delkurs om någon funtktionshinder inom de psykiska eller neuropsykiatriska området. Å ena sidan kräver GR en direkt koppling mellan utbildning och funktionshinder och å den andra sidan  lägger GR fram vissa utbildningar som inte innehåller direkt utbildning med ”funktiosnedsättningar”. Och märklig att de flesta av utbildningar som handlar om olika funktionshinder innehåller inte mycket om exempelvis autism, dess biologiska grunder och relevanta metoder i detta sammanhang. Dagens formella utbildningar ger inte någon specialitet för att arbeta som pedagogisk vägledare vid autism.  Så det blir intressant att se hur Göteborgs regionskommuner validerar personalens olika utbildningar och delr in personalgrupper i  stödassistent och stödpedagog i arbete vid autism.   Hur kan en person utan direkt utbildning om autism, arbetssätt arbeta med personer med autism och vägleda sina kolleger i detta arbete? Dessvärre arbetserfarenhet har inte nämns i sammband med titelbytet.

En uppdelning av personalgrupper som bygger på suddiga och ytliga tolkningar av olika utbildningar och yrkesroller riskerar att skapa långvariga konfliktprocesser inom personal och mellan personal och arbetsledningen. Denna kan i sin tur medföra en arbetsmiljö, där de utsatta individer blir mer drabbade av syliga och osynliga konfliktprocesser mellan vilka, vars arbete är maktutövande över de försvarslösa.

 

 

This entry was posted in Konfliktperspektiv, Okategoriserade, Samhälle-politik. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *