Yrkesmässig handledning

Iraj Yekerusta
 
Reflektioner kring boken

”Yrkesmässig handledning – mer än ord”

av Sidsel Tveiten

Denna bok väckte en del tankar och funderingar hos mig. Den fick mig tänka om och vända tillbaka till Gjems. Detta eftersom jag ville förstå handledningen utifrån ett teoretiskt perspektiv och kunna koppla denna teoretiska förståelse till min egen handledningspraktik. Men det verkar som jag har hamnat i en motsatsernas värld.

För att kunna sätta i gång en strukturerad handledning och hålla isär min tidigare roll som metod utvecklare från den nya handledarrollen försökte jag läsa in och assimilera ett handledarperspektiv. Men oklarheterna kring begreppet handledare verkar vara mer komplicerade än jag tänkt mig. Utifrån Gjems systemteoretiska helhetsperspektiv får handledaren och den handledda en viss roll i en struktur.  Individernas roll, vare sig man är handledare eller handledd försvinner i en struktur som i sin tur påverkas av andra strukturer. Det sociala systemet, verksamhetskulturen (det kollektiv medvetandet) och gruppens gemensamma kunskap, var mina första antaganden när jag bearbetade Gjems teoretiska perspektiv. Jag uppskattade  detta perspektiv och kände igen de olika organisationskulturerna och de tysta överenskommelserna i strukturen. Likaledes försökte jag kartlägga de premisser som individerna i min handledningsgrupp skapat för varandras roller i gruppen. Struktur, grupp, verksamhetskultur och det kollektiva medvetandet var de begrepp jag kände mig trygg med.

Det strukturella och systemteoretiska perspektivet över handledningens funktion utmanas nu av Tveitens begreppsapparat.  Tveitens mer definierade teoretiska begrepp får oss att fundera över strukturens och aktörens roll.

Hos Tveiten är handledning ett paraplybegrepp baserat på en existentialistisk syn på människan, en humanistisk helhetssyn. Utifrån denna tanketradition är individens förståelse, ansvarstagande och handlande centralt i ett socialt sammanhang. Här byts fokus från strukturer till aktörer. Strukturernas påverkan på varandra ersätts med individernas relationer och värderingar. Hos Gjems utformas värderingar av det kollektiva tänkandet och de omedvetna processerna, men hos Tveiten är det individens tänkande som utformar värderingen.  Hon kombinerar sin begreppsapparat med Antonovskys  KASAM-teori: begreppslighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Tveitens korta utdrag om det idéhistoriska perspektivet över handledningens uppkomst är också en tankeväckande fråga. Det gör det inte heller lättare att förstå gränsdragningar mellan handledning, terapi, undervisning, rådgivning osv. För mig är begrepp som ”hantverkare”, ”mästare” och ”lärlingar” lika obekväma som Rogers teorier om terapi.  Men Tveiten lyckas övertyga sin läsare att förkasta sina enkla föreställningar om handledning.

Parallellt med den teoretiska utmaningen fick jag häromdagen en praktisk utmaning vid handledningsprocessen. Mitt i en livlig diskussion kring en individ fann jag mig sittande i expertens stol i metodernas värld. Plötsligt märkte jag att jag hade kommit med mina färdiga lösningar och recept om hur gruppen skulle kartlägga beteendeproblemet och göra bedömningar om individens kognitiva svårigheter/färdigheter. Den gamla metodutvecklarrollen hade tagit över handledningen.

Några dagar senare, efter genomgång av anteckningarna bestämde jag mig för att ta upp detta med gruppen vid ett senare möte. På detta möte beskrev jag min avvikelse från den ram som egentligen var min utgångspunkt under handledningsprocessen. Slutligen kom vi fram till en struktur så att jag håller samtalsprocessen inom ramarna och alla metodfrågor tas upp med någon av gruppmedlemmarna som egentligen skulle haft en sådan roll inom deras verksamhet.  Tankemönster och handlingsplaner i handledningens värld utmanas innan de hinner etablera sig. Det känns att man lever i motsatsernas paradoxala värld.

 

 

This entry was posted in Handledning, Lärande perspektiv, Metodhandledning, Pedagogiskt Arbetssätt. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *