Olika handledningsformer

Av Iraj Yekerusta

En ofta förekommande fråga i mötet med grupper är inriktad mot den allmänna begreppsförvirringen kring handledning. Denna förvirring hänger ihop med den kommersiella metodverksamhet som finns i dagens samhälle. Frågan är, vad är syftet med handledning och vilka handledningsformer är relevanta för olika grupper?

En del av svaret till denna fråga har besvarats genom olika texter som finns på denna hemsida (se länk i slutet av texten) och här följer en kort genomgång av handledningsformer.

Den yrkesinriktade handledningen ges till personal, metodutvecklare eller anhöriga kring individer med exempelvis neuropsykiatriska funktionsskillnader som har speciella behov av anpassnngar, strukturering av kommunikationssätt osv.  Personer som kan placeras under autismspektrats paraply är bland de målgrupper som har störst behov av sådana anpassningar eller struktureringar.

Handledningens former kan vara rådgivning, konsultering, metodhandledning och processhandledning. Identifieringen av den aktuella problematiken/situationen är första steget för handledning.  En sådan identifiering kan ibland  kräva en direkt närvaro i situationen för bedömningar och kartläggningar.

Identifieringen av den aktuella problematiken och analys av den aktuella situationen avgör vilket tillvägagångssätt som är relevant för den personen eller verksamheten. Det finns ingen allmängiltig ram för defineringen av olika handledningsformer, men jag skulle vilja definiera dessa former hos olika grupper på följande sätt:

Konsultering – Regelbundet samtal och rådgivning kring sakfrågor, samt uppföljning och utvärdering. Det viktiga är att handledaren har en hög medvetenhet om att konsultering  varken är en form av terapi eller utbildning.

Metodhandledning – Planerad närvaro som deltagande observatör för kartläggningar och bedömningar av situationer. Denna process kan leda till:

– Organisering av pedagogiska insatser som produktion av kognitiva hjälpmedel

– Anpassningar av miljön, strukturering av kommunikationshjälpmedel

– Utbildning om anpassat pedagogiskt arbetssätt och användning av pedagogiska verktyg

– Kartläggningsprocess av avvikande beteende och hantering av beteendeproblem

Processhandledning – Sker i form av grupphandledning för att skapa ett gemensamt arbetssätt och bemötande kring individer med speciella behov.

Tänk att både formen och innehållet av handledningen kan skilja sig från varandra beroende på resultatet av kartläggningen och analys av situationen. Vid exempelvis metodhandledning är arbetsmetoder och funktionsvariationer i centrum. Här kan  observerande bordsbedömningar organiseras för att kartlägga individens kognitiva färdigheter/svårigheter. Detta för att kunna utreda och registrera graden av kognitiva, fysiska och exekutiva funktioner hos individen och strukturera de pedagogiska hjälpmedel som behövs.

Till skillnad från metodhandledning har processhandledningen en annolunda form.  Utgångspunkten för processhandledning är en kort kartläggning av gruppens/verksamhetens pedagogiska resurser/behov. Grundtanken i processhandledningen är att gruppen har relevant utbildning och kompetens inom området. Detta innebär att gruppen är medveten om metoden eller det pedagogiska verktyget samt att problemet inte är redskap. Därför tar handledaren avstånd från individen/klienten och går inte in på djupet av arbetsmetod. Handledningen sker genom gruppdiskussionen i form av reflekterande team.

Här kan du läsa texter och teoretiska perspektiv kring handledning

This entry was posted in Handledning, Lärande perspektiv, Metodhandledning. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *