Autism och arbetssätt

Autism är ett medfött funktionsskillnad i hjärnans struktur, vilket gör att hjärnan tar emot informationen från  olika sinnesintryck på ett annat sätt och bearbetar informationen helt annorlunda. Denna annorlunda biologiska funktion medför en annan förståelse och därmed ett avvikande beteende.

Autism är alltså inte en sjukdom som kan botas genom en medicinsk behandling.  Utan Det handlar om en annorulunda kongnition samt en ständig stress och otrygghet på grund av det krav som miljön ställer på personer med autism.  Med andra ord, blir denna funktionsskillnad ett handikapp först när miljön inte är anpassad för individen . Precis som en person med ett synfel bara är handikappad utan sina glasögon så är en person med autism bara handikappad när miljön man befinner sig i inte är anpassad på önskvärt sätt.  Tidigare trodde man att autism var ett sjukdomstillstånd som gick att bota genom normalisering.  Än idag lever denna syn kvar på vissa ställen. En person med autism har en del olika svårigheter. Det mest generella man kan säga om autism är att man har svårt för att förstå att andra människor tänker och känner på ett annat sätt än vad man själv gör. Det är svårt att leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Hjärnan hos en person med autism har svårt att sortera och bearbeta information, en person med autism har inget ”filter” utan tar in alla intryck. När man inte kan sålla bland alla intryck som man dagligen matas med i samhället så blir det kaos för individen. Kaoset leder till ett beteende som inte passar in på våra normer, det kan yttra sig genom att personen blir utåtagerande eller självdestruktiv. Man förstår alltså inte omgivningen och man utrycker sin oro genom ett avvikande beteende. Utifårn detta perspektiv är det destruktiva beteende ett sätt att förmedla oron och ett sätt att kommunicera med omgivningen.

Personer med autism har begränsade förmåga för social samspel. Samspel innebär att man har en förståelse för gemensamma normer, att man förstår sociala koder och osynliga regler. En person med autism saknar den här förståelsen och det brukar visa sig tidigt i livet, det är ofta den avsaknaden som man först lägger märke till hos en person som man misstänker har autism.

En annan av de kriterier som är grunden för diagnosen autism är ett tydligt begränsat intresse. Begränsade intressen hos en person med autism är ett sätt att försöka förstå sin omgivning, har man svårt att bearbeta information i hjärnan kan det vara skönt att fokusera på detaljer som är greppbara för individen. Många personer med autism har väldigt stereotypa beteenden och intressen, t.ex. snurra på ett hjul till en leksaksbil om och om igen eller ösa med sand eller vatten på ett speciellt sätt. Personer med autism som har en hög begåvnigsnivå kan ofta intressera sig för så specifika saker som tidtabeller, födelsedagar osv. Det är också vanligt med repetitiva beteenden, t. ex. handviftningar. Dessa svårigheter om begränsade intresse och begränsad förståelse för social samspel kan vara mycket varierande beroende av den typen av autism hos en idivid. Men den grundläggande svårigheten hos en person med autism är kommuikationssvårigheter. När vi kommunicerar med andra använder vi oss mest av det talade språket men också av kroppsspråk. I vårat dagliga tal använder vi oss ofta av uttryck som inte ska tolkas bokstavligt, t. ex. ”idag hoppar vi över fikat”, ”släng dig i väggen”, ”kan du ge mig ett handtag”, ”slå tärningen” osv. För att en person med autism ska slippa att missuppfatta sin omgivning är det viktigt att använda ett språk som de förstår. Tala konkret som ”ta på dig jackan”, ”sätt dig ner”, ”hämta väskan” osv. Man har också en brist på fantasi, svårt att föreställa sig det som någon pratar om. Även högfungerande personer med autism har de här svårigheterna i varierande grad.

De ovan nämnda begränsningar gör att en person med autism inte klarar sig i sitt dagliga liv utan en professionell stöd. Men ett sådant stöd förutsätter en förståelse av funktionsskillnader samt fungerande arbetsmetoder som ger möjlighet för andra typer av kommunikation och strukturering av miljön.

Ett professionellt arbete med personer med autism

Utfrån nuvarande kunskap finns det en jungel av olika metoder och arbetsstt med personer med autism.  Tydliggörande pedagogik  som är baserad på TEACCH programmet och andra pedagogiska arbetssätt baserad på kognitiv beteende terapi är två viktigaste riktlinjer inom det pedagogiska arbetssätt. Den första, Tydliggörande pedagogik, lägger tydpunkten av arbetet på olika typer av strukturering och anpassningar och den andra lägger fokus på beteendeproblemet och betonar på utvecklingsmöjligheter hos personer med autism. Men faktum är att inga av dessa arbetsmetoder fungerar fullt ut för att kompensera svårigheter hos personer med autism. En ensidig strukturering och anpassning kan förvandlas till ett hinder för personens utveckling och därmed bana vägen för att mijön blir till ett förvaringsställe för den redan uttsatta gruppen. Dessutom dessa trukturering, genom kognintvia hjälpmedel som bilder, texter, föremål är inget effektivt alternativför beteendeproblem och självdestruktivitet. Oavsett dessa brister kan en ensidig fokus på anpassningar och pedagogiska hjälpmedel mörklägga de svårigheter som inte har göra med annorlunda förståelse och miljö, dvs. svårigheter som ligger i själva beteendeproblematiken samt  i det mänskliga relationen. Det är dessa svårigheter som habiliteringspersonal och assistenter upplever dagligen i arbete med personer med autism och tappar sin förtroende på arbetssättet som är baserad på TEACCH-programmet

I motsats till det ovan nämnda metoden kan Terapi baserade metoder utsätta individen för höga krav och sätta igång en normaliseringsprocess utan något resultat. Risken i beteende-fokuserade metoder är väldig hög för att individen blir utsatt för ”uppfostran” samt strafftänkande. Det är lätt att underskatta det annorlunda tänkande, de biologiska begränsningarna samt anpassningsmöjligheter.

Kunskap om autism är grunden för vår tänkande och förhållningssätt. Historiskt sett har kunskap om autism och arbetssätt hängt ihop. Förutom personals allmänna kunskap och kompetens skickas idag personal från Partille till speciella utbildningar om det pedagogiska arbetssättet. Det finns riktlinjer för relevanta utbildningar.

Kunskap om personen som individ

Varje människa är unik i sina egenskaper och varje person med autism har sina individuella egenskaper. Kunskap om personen får vi genom föräldrarna, personal som arbetat med henne/honom och denna kunskap kan utvecklas genom att jobba vidare med personen inom en pedagogisk struktur. Utifrån kunskap vi har om individen måste vi kunna skapa de pedagogiska verktyg som ger möjligheter att hitta  det arbetssätt och de små metoder som kan fungera just med denna individ.

Med utgångspunkt från ett sådant perspektiv  har jag, tillsammans med de personalgrupper jag jobbat med, kunnat skapa och utveckla ett pedagogiskt verktyg i form av ett dokumentationssystem som kan bli grunden för pedagogiska handledningar. Ett verktyg som

- skapar genmensamt synsätt hos gruppen kring arbetssätt och individens färdigheter/svårigheter

-fungerar både som social dokumentation enlig LSS och som underlag för kartläggningar, bedömningar och löpande anteckningar utifrån varje individs behov. Det ger samtidigt möjlighet till personal att utveckla sin kompetens, sätta ord på sin tysta kunskap och uppfölja ett målinriktat arbete med rimliga målsättningar kring individens utveckling.

- som fyller LSS krav för kvalitetssäkring och blir en länk mellan genomförandeplan och det dagliga arbeter, en länk mellan den allmänna kusnkapen och det dagliga praktiken

Användningen av ett sådan pedagogiskt värktyg förutsätter kartläggningar av verksamhetens pedagogiska resurs/behov, handledning och i vissa fall en period utbildning om arbetssättet och använding av verktyget.

Bortsett de konkreta skafrågor kring arbetssättet utifrån vårt perspektivt är det värt att påpeka vikten av de visuall och kognitiva hjälpmedel som ofta är användbara i arbete med personer med autism

Vi kan ge två konreta exempel på två olika metoder, med rötter i två motsatta riktlinjer i metodforskningen, som används ofta av personal som arbetar med personer med autism. Det ena är affaktivt bemötande och avledningsmetoder, vilket har fokus på beteendet. Det andra är användningen av de visuella och kognitiva hjälpmedel som fungerar i viss mån med de flesta personer med autism.

Kognitiva hjälpmedel

Alla visuella och kognitiva hjälpmedel är naturligtvis anpassade till varje enskild individ och det finns många olika exempel på dagsplaneringar, scheman och kommunikationshjälpmedel.

Hur vet man vad som fungerar? Personalens eller metodutvecklarens prfessionella bedömningar blir ofta avgörande för valet av hjälpmedel som för varje enskild person som kan tänkas använda. Sedan är det en inlärningsprocess som tar olika lång tid för olika personer. Någon kan förstå konkreta föremål, exempelvis skorna för promenad och någon annan kan förstå ett kort som symboliserar promenad för henne/honom och en annan person förstår skriva ord på dagsplanering. (detta är en inlärningsråga efter bedömningar) Förutom dagsplanering och aktivitetsplaneringar kan vissa individer behöva vecko- eller månadsplaneringar. Sammanfattningsvis kan man säga att anpassningen av miljön och strukturering av pedagogiska hjälpmedel är lika mycket viktig som bedömning av situation och rätt bemötande. Därför krävs ett helhetsperspektiv för att samla de fungerande metoderna i ett fungerande verktyg som är anpassat till individen.

Iraj Yekerusta

2008-02-14

Sammanfattninge av detta i form av PowerPoint från seminarium på GR 2008

Ett anpassat pedagogiskt arbetssätt med personer med autism

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>