Arbetsmetod

Ett professionellt arbete med personer med autism

Utifrån nuvarande kunskap finns det en jungel av olika metoder och arbetsstt med personer med autism.  Tydliggörande pedagogik  som är baserad på TEACCH programmet och andra pedagogiska arbetssätt baserad på kognitiv beteende terapi är två viktigaste riktlinjer inom det pedagogiska arbetssätt. Den första, Tydliggörande pedagogik, lägger tydpunkten av arbetet på olika typer av strukturering och anpassningar och den andra lägger fokus på beteendeproblemet och betonar på utvecklingsmöjligheter hos personer med autism.

Kognitiva hjälpmedel

Alla visuella och kognitiva hjälpmedel är naturligtvis anpassade till varje enskild individ och det finns många olika exempel på dagsplaneringar, scheman och kommunikationshjälpmedel.

Hur vet man vad som fungerar? Personalens eller metodutvecklarens professionella bedömningar blir ofta avgörande för valet av hjälpmedel som för varje enskild person som kan tänkas använda. Sedan är det en inlärningsprocess som tar olika lång tid för olika personer. Någon kan förstå konkreta föremål som talar i sig själva vad händer , t.ex skor som symbol för promenad och någon annan kan förstå ett kort/bild som symboliserar promenad. Och den tredje kan kanske förstå det skriva ordet, promenad. Alla dessa instruktioner kan fungerar lika bra för olika individer om hjälpmedel, här dags-planering,  bestäms utifrån bedömningar om individens färdigheter.

Förutom dagsplanering och aktivitetsplaneringar kan vissa individer behöva vecko- eller månadsplaneringar. Sammanfattningsvis kan man säga att anpassningen av miljön och strukturering av pedagogiska hjälpmedel är lika mycket viktig som bedömning av situation och rätt bemötande. Därför krävs ett helhetsperspektiv för att samla de fungerande metoderna i ett fungerande verktyg som är anpassat till individen.

Arbetsmetoder

Faktum är att ingen av arbetsmetod fungerar fullt ut för att kompensera svårigheter hos personer med autism. En ensidig strukturering och anpassning kan bli ett hinder för personens utveckling och därmed bana vägen för att miljön blir till ett förvaringsställe för den redan uttsatta gruppen. Dessutom är en sådan trukturering, genom kognintvia hjälpmedel som bilder, texter, föremål inget effektivt alternativ för beteendeproblem och självdestruktivitet. Oavsett dessa brister kan en ensidig fokus på anpassningar och pedagogiska hjälpmedel mörklägga de svårigheter som inte har att göra med annorlunda förståelse, utan en hjärnskada och ett destruktivt beteende. En ensidig anpassning av miljön och hjälpmedel som exempelvis Teach-programmet föreslår ignorerar beteende-problem som kräver andra lösningar som avledningsmetoder, konflikt-hantering genom  identifiering av beteende-problem och anpassat bemötande osv.

Till motsats mot den ovan nämnda metoden har terapi-baserade metoder en potential tendens att utsätta personer med autism för höga krav och sätta igång en normaliseringsprocess utan något resultat. Risken i beteende-fokuserade metoder är väldig hög för att individen blir utsatt för ”uppfostrans-åtgärder” som ignorerar individens förmåga och färdighet. Det är lätt att underskatta det annorlunda tänkande, de biologiska begränsningarna samt anpassningsmöjligheter.

Oavsett de begränsningar som dagens evidens-baserade arbetsmetoder har, finns det lika många sorter autism som personer med autism.  Ingen metod kommer att fungerar mänskliga relationer med autism-problematiken om verktyget inte anpassas till individens speciella behov, färdigheter och begränsningar. Inget pedagogiskt verktyg kan fungerar i samband med den komplicerade problemet i mänskliga relationer om människans helhet och de personliga egenskaper ignoreras genom en ensidig fokus på problemet (autism).

 Varje människa är unik i sina egenskaper och varje person med autism har, precis som alla andra,  sina individuella egenskaper. Kunskap om personen får vi genom föräldrarna, personal som arbetat med henne/honom och denna kunskap kan utvecklas genom att jobba vidare med personen inom en pedagogisk struktur. Utifrån kunskap vi har om individen måste vi kunna skapa de pedagogiska verktyg som ger möjligheter att hitta  det arbetssätt och de små metoder som kan fungera just med denna individ.

Med utgångspunkt från vårt perspektiv har vi , metodutvecklaren tillsammans med personal, lyckats att förena olika metoder i ett fungerande pedagogiskt verktyg i vissa miljöer, där personer med autism bor.

Vi kan ge två konreta exempel på två olika metoder, med rötter i två motsatta riktlinjer, som används ofta av personal som arbetar med personer med autism. Det ena är affaktivt bemötande och avledningsmetoder, vilket har fokus på beteendet. Det andra är användningen av de visuella och kognitiva hjälpmedel som fungerar i viss mån med de flesta personer med autism.

Likaledes finns många exempel på arbetssätt som är baserad på strukturering och anpassningar där den diagnos baserade bedömningar på individens ”utvecklingsnivå” som är grundläggande hos Teacch-programmets AAPEP-tester har ersatts av kriterier som intresse, styrka och människans helhet. Det som är centralt för det sociokulturella  perspektivet.

Ett fungerande pedagogiskt verktyg

För att övervinna denna problematik har vi personal i vissa verksamheter inom Partille Kommun skapat en pedagogisk pärm, vilken fungerar både som en social dokumentation men också ett pedagogiskt verktyg. Pärmen består av olika delar enligt följande:

  • Information och anteckningsblad för dagliga anteckningar inom den bestämda ramen
  • En anpassad in individuell pedagogisk plan, för att personal under en handledningsprocess sitter i grupper och sätter ord på sin kunskap om individen. Planen är basera på  individens       intresse, färdigheter och motivation. Utifrån bedömningar och praktiska erfarenheter sätter personal upp kortsiktiga och långsiktiga mål för att utför ett målinriktat arbete
  • Rapport-blad, för att registrera avvikande händelser och incidenter utifrån en rad frågor. Detta rapport-blad  ger möjligheter till analys och utveckling /utvärdering av metoder.
  • Kartläggningsblad av beteende-problem för att personal skall kunna beskriva sina upplevelser och åtgärder och sätta ord på sin kunskap, men samtidigt kunna identifiera olika fas av beteende-problem och bemöta individen på ett rätt sätt. Här finns utrymme för en professionell träning om avledningsmetoder. Det finns utrymme för båda anpassningar och konflikt-hantering vid destruktiv beteende.
  • Sammanställningar som är anpassad för kvalitetsmätning och granskning av individens hälsotillstånd.

Det pedagogiska verktyget vi har byggt upp,  fungerar för att:

-skapa genmensamt synsätt hos gruppen kring individens färdigheter/svårigheter

-fungera både som social dokumentation enlig LSS och som underlag för kartläggningar, bedömningar och löpande anteckningar utifrån varje individs behov

-  ge möjlighet till personal att utveckla sin kompetens, sätta ord på sin tysta kunskap samt uppfölja ett målinriktat arbete med rimliga målsättningar kring individens utveckling.

-  fylla LSS krav för kvalitetssäkring och att bli en länk mellan genomförandeplan och det dagliga arbeter, en länk mellan den allmänna kusnkapen och det dagliga praktiken

Iraj Yekerusta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>