Arbetsmetod

Professionellt arbete med personer med autism

Iraj Yekerusta

Utifrån nuvarande kunskap finns det en djungel av olika metoder och arbetssätt för arbete med personer med autism.  Tydliggörande pedagogik  som är baserad på TEACCH-programmet och andra pedagogiska arbetssätt baserade på kognitiv beteendeterapi är de två viktigaste riktlinjerna inom det pedagogiska arbetssättet. Den första, ”Tydliggörande pedagogik”, lägger tydpunkten av arbetet på olika typer av strukturering och anpassningar och den andra, beteendeterapi, lägger fokus på beteendeproblemet och betonar utvecklingsmöjligheter hos personer med autism.

Kognitiva hjälpmedel

Alla visuella och kognitiva hjälpmedel är naturligtvis anpassade till varje enskild individ och det finns många olika exempel på dagsplaneringar, scheman och kommunikationshjälpmedel.

Hur vet man vad som fungerar? Personalens eller metodutvecklarens professionella bedömningar blir ofta avgörande för valet av hjälpmedel  som kan tänkas användas för varje enskild person. Sedan är det en inlärningsprocess som tar olika lång tid för olika personer. Någon kan förstå konkreta föremål som i sig själva talar om vad som händer, t.ex skor som symbol för promenad, och någon annan kan förstå ett kort/bild som symboliserar promenad. Och den tredje kan kanske förstå det skriva ordet, ”promenad”. Alla dessa instruktioner kan fungerar lika bra för olika individer om hjälpmedel, här dags-planering,  bestäms utifrån bedömningar om individens färdigheter.

Förutom dagsplanering och aktivitetsplaneringar kan vissa individer behöva vecko- eller månadsplaneringar. Sammanfattningsvis kan man säga att anpassningen av miljön och strukturering av pedagogiska hjälpmedel är lika viktig som bedömning av situation och rätt bemötande. Därför krävs ett helhetsperspektiv för att samla de fungerande metoderna i ett fungerande verktyg som är anpassat till individen.

Arbetsmetoder

Faktum är att ingen arbetsmetod fungerar för att fullt ut kompensera svårigheterna hos personer med autism. En ensidig strukturering och anpassning kan bli ett hinder för personens utveckling och därmed bana väg för att miljön blir till ett förvaringsställe för den redan uttsatta gruppen. Dessutom är en sådan strukturering, genom kognitiva hjälpmedel som bilder, texter, föremål, inget effektivt alternativ för beteendeproblem och självdestruktivitet. Oavsett dessa brister kan ett ensidigt fokus på anpassningar och pedagogiska hjälpmedel mörklägga de svårigheter som inte har att göra med annorlunda förståelse, utan med hjärnskada och destruktivt beteende. En ensidig anpassning av miljön och hjälpmedel som exempelvis TEACCH-programmet föreslår ignorerar beteendeproblem som kräver andra lösningar som exempelvis avledningsmetoder, konflikthantering genom  identifiering av beteendeproblem och anpassat bemötande.

I motsats till den ovan nämnda metoden har terapi-baserade metoder en potentiell tendens att utsätta personer med autism för höga krav och sätta igång en normaliseringsprocess utan något resultat. Risken är väldig hög för att individen i beteende-fokuserade metoder blir utsatt för ”uppfostrans-åtgärder”, som ignorerar individens förmåga och färdigheter. Det är lätt att underskatta det annorlunda tänkandet, de biologiska begränsningarna samt anpassningsmöjligheter.

Kunskap om personen som individ

Oavsett de begränsningar som dagens evidens-baserade arbetsmetoder har, finns det lika många sorter autism som det finns personer med autism. Ingen metod kommer att fungera i mänskliga relationer med autism-problematik om verktyget inte anpassas till individens speciella behov, färdigheter och begränsningar. Inget pedagogiskt verktyg kan fungera i samband med det komplicerade problemet i mänskliga relationer om människans helhet och de personliga egenskaper ignoreras genom ett ensidigt fokus på problemet (autism).

 Varje människa är unik i sina egenskaper och varje person med autism har, precis som alla andra, sina individuella egenskaper. Kunskap om personen får vi genom föräldrar och andra anhöriga, och genom personal som arbetat med henne/honom och denna kunskap kan utvecklas genom att jobba vidare med personen inom en pedagogisk struktur. Utifrån den kunskap vi har om individen måste vi kunna skapa de pedagogiska verktyg som ger möjligheter att hitta det arbetssätt och de små metoder som kan fungera med just denna individ.

Med utgångspunkt från vårt perspektiv har vi , metodutvecklaren tillsammans med personal, lyckats förena olika metoder i ett fungerande pedagogiskt verktyg. Vi kan ge två konreta exempel på två olika metoder, med rötter i två motsatta riktlinjer, som används ofta av personal som arbetar med personer med autism. Det ena är låg-affektivt bemötande och avledningsmetoder, vilka har fokus på beteendet. Det andra är användningen av de visuella och kognitiva hjälpmedel som fungerar i viss mån med de flesta personer med autism.

Likaledes finns många exempel på arbetssätt som är baserade på strukturering och anpassningar där den diagnos-baserade bedömningar på individens ”utvecklingsnivå” som är grundläggande hos TEACCH-programmets AAPEP-tester har ersatts av kriterier som intresse, styrka och människans helhet. Detta är centralt för det sociokulturella  perspektivet.

Ett fungerande pedagogiskt verktyg

För att övervinna problematiken kring ”metodernas krig” och placera människan i centrum har vi personal i vissa verksamheter inom Partille Kommun skapat en pedagogisk pärm, vilken fungerar både som en social dokumentation men också som ett pedagogiskt verktyg. Pärmen består av olika delar enligt följande:

  • Information och anteckningsblad för dagliga anteckningar inom en bestämd ram.
  • En anpassad individuell pedagogisk plan, där personal under en handledningsprocess sitter i grupper och sätter ord på sin kunskap om individen. Planen är baserad på  individens intresse, färdigheter och motivation. Utifrån bedömningar och praktiska erfarenheter sätter personal upp kortsiktiga och långsiktiga mål för att utför ett målinriktat arbete.
  • Rapportblad, för att registrera avvikande händelser och incidenter utifrån en rad frågor. Detta rapportblad ger möjligheter till analys och utveckling/utvärdering av metoder.
  • Kartläggningsblad av beteendeproblem för att personal skall kunna beskriva sina upplevelser och åtgärder och sätta ord på sin kunskap, men samtidigt kunna identifiera olika faser av beteende-problem och bemöta individen på rätt sätt. Här finns utrymme för en professionell träning om avledningsmetoder. Det finns utrymme för båda anpassningar och konflikthantering vid destruktivt beteende.
  • Sammanställningar som är anpassade för kvalitetsmätning och granskning av individens hälsotillstånd.

Det pedagogiska verktyget vi har byggt upp,  fungerar för att:

  • Skapa ett gemensamt synsätt hos gruppen kring individens färdigheter/svårigheter.
  • Fungera både som social dokumentation enlig LSS och som underlag för kartläggningar, bedömningar och löpande anteckningar utifrån varje individs behov.
  • Ge möjlighet till personal att utveckla sin kompetens, sätta ord på sin tysta kunskap samt uppfölja ett målinriktat arbete med rimliga målsättningar kring individens utveckling.
  • Fylla LSS krav för kvalitetssäkring och att bli en länk mellan genomförandeplan och det dagliga arbetet, en länk mellan den allmänna kunskapen och den dagliga praktiken.
This entry was posted in Metodhandledning, Pedagogiskt Arbetssätt. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *